Blogg / Datajournalistik

Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan

Tableau Public – Hands on!

Efter Peter Ferms utmärkta sammanfattning av gårdagens Tableau Public-kurs tänkte jag visa lite mer hur en visualisering som gjorts i Tableau kan se ut.

Tableau Public - En visualisering

Om ni klickar på bilden här ovanför länkas ni ut till en av de presentationer vi jobbade med i går. Den innehåller en klickbar karta, ett par urvalsfilter och en hel del statistik. Klicka gärna runt!

En fallgrop som i alla fall jag upplever det kan finnas med Tableau Public är att det är lätt att vilja lägga till ”för mycket”, att överkomplicera visualiseringarna och tappa slagkraft i budskapet. Att hitta balansen mellan möjligheten för läsaren att hitta mer än vad som först ser ut att finnas där, samtidigt som det är lättillgängligt tror jag är viktigt. Men det är å andra sidan en utmaning vi journalister löpande ställs inför.

Jag delar Peters åsikt om att Tableau Public är värt att fortsätta titta på. Det är ett mycket kraftfullt verktyg som dessutom ser ut att få många rejäla förbättringar inför nästa version som kommer om ett par veckor, till exempel flytande grafiska element (i motsats till dagens mer låsta rutnätssystem). Läs gärna mer om det här: http://www.tableausoftware.com/public/blog/2013/01/new-8-freeform-dashboards-map-1787

/Hans L. Olofsson, Norrbottens Media (En del av NTM-koncernen).

Geosökning – en underutnyttjad metod

–          Har du sett något? Har du bilder? Tipsa oss på epost xxx.yy@se.se eller ring 08-1234567.

Det är sedan några år mer eller mindre regel vid större eller mindre nyhetshändelser att vi lägger ut efterlysningar för att få de där ögonvittneskildringarna, eller bilderna från den dramatiska nyhetshändelsen.

Ibland lyckas den, ibland inte.

Vilken redaktion som publiken hör av sig till – om den över huvudtaget hör av sig – tror jag dock mer har att göra vilken relation redaktionen har byggt upp med sin publik, än en klatschig efterlysning eller en tipspeng. En redaktion som visar sig intresserad av sina läsare/lyssnare/tittare, en redaktion som lyssnar och svarar, har bättre förutsättningar att få snabba tips även vid akuta nyhetshändelser.

Föreläsingen ”Dig deeper with social tools” av Doug Haddix (Kiplinger program/Ohio state University) och Mandy Jenkins (Digital First Media), handlade dock mer om hur redaktionerna  själva kan vara aktiva och bl a leta upp människor när det bränner till eller vi vill veta mer om vad som händer vid en speciell plats. Exempel på en rad nya eller mindre kända verktyg presenterades, som kan utveckla den snabba journalistiken på ett spännande sätt. De mest intressanta handlade om Geo-sökning.

I en tid där snart varenda människa lägger upp Instagrambilder, Twitter eller Facebookstatusar i en allt tätare takt, kan Geo-sökning bli en effektiv journalistisk metod. Inte minst i Sverige.

De flesta redaktioner söker på t ex Twitter vid händelsenyheter eller skickar ut frågor och efterlysningar även där, men med hjälp av de verktyg som presenterades kan du ringa in de personer, eller i alla fall de konton  som i ett visst område är aktiva ide sociala medierna.

Ett par exempel är Ban.jo och Geofeedia. Med hjälp av de sökverktygen kan du zooma in ett verkligt specifikt geografiskt område och se vilka som skriver och vad som skrivs där just nu. (om inläggen/bilderna gjorts offentliga, vilket så klart varierar.) Om det brinner, eller en sprängladdning briserat, kan du alltså söka efter vilka som gjort inlägg eller lagt ut bilder därifrån på Twitter, Instagram eller kanske FB osv…

Mappeo är ett annat program, som kan göra Geo-sökningar på utlagda Youtube-klipp.

Det finns säkert reportrar som redan använt sig av detta arbetssätt, men särskilt utbrett tror jag inte att det är. Geo-sökning, en underutnyttjad journalistisk metod, således.

Andra sökprogram för sociala medier som det tipsades om på denna inspirerande föreläsning, kan du se i länken för hela pp-presentationen:  www.slideshare.net/mandyjenkins

/Markus Boger, Sveriges Radio

Hur uttalas det egentligen?

bild

Vi från Mittmedia hoppade ju på ett tåg som redan börjat rulla. Efter en dag i Louisville (hur uttalas det egentligen?) har känslan att vi fortfarande dinglar med benen lite utanför kanten på sista vagnen förstärkts.
Lite som att komma in i en verkstad där alla delarna känns välbekanta, men där det finns en massa nya glänsande verktyg som man kan se vad de är till för, men känner en viss valhänthet inför.
Därför valde vi att ägna det mesta av första dagen åt den tredelade panelföreläseningen ”The Data driven story”. Den gick på ett bra sätt igenom hela processen från idé till publicering.
För oss som alla är vana nyhetsreportrar kändes det inte svårt att förstå delarna som handlade om att skaffa fram data, göra bakgrundsresearch och faktakontrollera. Däremot blev det uppenbart att vi behöver lära oss verktygen för att sortera, strukturera och analysera data. Och det gäller i ännu högre grad tekniken bakom att visualisera data på ett sätt som just driver storyn.
Markus Sandin kan ha några nya idéer om det senaste, efter besök på föreläsningar om Tableau public. Vi andra avslutade dagen med ett högst imponerande exempel. Reuters har jobbat i ett år med att göra en komplett relationsdatabas över hela Kinas ledande skikt. Ett oerhört reporterarbete, sammanställt i en fantastisk grafik skapad i HTML5.
I morgon blir det mer hands on. Vi kommer att proppa i oss allt vi hinner om Excel, Acess och andra analysverktyg,

Till sist funderar vi hur många Västernorrlänningar som varit i Louisville tidigare. Det kan inte vara många. Däremot har vi hittat en Louisvillebo som var i vårt län redan på 60-talet.

Mohammad Alis hemstad är Louisville.

Mohammad Alis hemstad är Louisville.

Tableau Public

Det var många svenskar som var nyfikna på Tableau Public. Programmet hjälper en att analysera data samt också visualisera den. Det är gratis och mycket kraftfullt – men svårt.

Valmöjligheterna när det gäller att analysera och skapa grafik där också användarna kan vara med och på egen hand upptäcka materialet känns nästan oändliga. En annan bra sak är att det också går att få ut PDF och bildfiler av det färdiga ”grafikpaket” man skapar. Att på så sätt också få någonting till pappret är intressant och något som inte Google Fusion Tables klarar på samma sätt. Hur hög upplösning och kvalitet det blir återstår dock att se.

På förmiddagen var det nybörjarkurs och på eftermiddagen handlade det om djupare kunskaper och mer avancerade funktioner.

I korthet kan man säga att Tableau Public är en låda i vilken man kan placera stapeldiagram, kartor och andra typer av visualiseringar vid sidan av olika funktioner som gör det möjligt att styra vad som ska visas i grafer och på kartor.

Exempelvis val av olika regioner som gör att arbetslöshetssiffror för just dessa visas i diagram. Eller en tidskontroll där det går att välja en tidsperiod för vilken data presenteras. Eller både och samt en rad andra funktioner.

Det hela var väldigt imponerande och det var inte svårt att se möjligheterna. Svårigheten är nog istället att lära sig systemet och verkligen förstå vad det är som händer med siffrorna när de behandlas i programmet. Det är nämligen inte helt uppenbart eftersom de laddas in i början och sedan ser man inte dem mer annat än via grafiken.

Sammantaget känns det ändå som att Tableau Public är väl värt att fortsätta utforska främst på grund av att programmet snabbt kan ge spännande analyser och mycket interaktivitet med läsarna.

Mer info går att få på tableausoftware.com

/Peter Ferm, Helsingborgs Dagblad

James Bond framkallade gåshud

Höjdpunkten under första dagen på CAR 2013 var James Bond. Under rubriken ”Information design and crossing the digital divide” berättade Chris Canipe, Wall Street Journal, och Helene Sears, BBC, om hur de har utvecklats till digitala journalister. I Chris fall gick han från att vara singer-song-writer via reklamdesigner till digitalreporter. Gemensam nämnare för alla tre jobben: storytelling.

Helene Sears (som började som arkitekt) visade flera exempel på visualiseringar av data som var fantastiskt välgjorda. Hon beskrev hur flera BBC-journalister hade fått i uppdrag att se varenda Bond-rulle och notera antal gånger han kysste en kvinna, hur ofta han sade ”shaken, not stirred” och så vidare.

När hon fått in alla data, filmer, bilder mer mera byggde Helene upp en fantastisk sajt med hjälp av något som kallas Parallax Scrolling. Det ger en gåshudsframkallande 3D-effekt och här är resultatet:

http://www.bbc.co.uk/news/entertainment-arts-20026367

Bond

Lika välgjord och kul var möjligheten att skriva in sin egen vikt och längd och få fram vilken olympisk deltagare i OS 2012 man liknar mest. Helene själv liknade mest en australiensisk cyklist. (Här är länken till ”Your olympic athlete body match”, men det verkar som kalkyleringen har slutat fungera):

http://www.bbc.co.uk/news/uk-19050139

Ytterligare en spännande BBC-visualisering gjorde de när jordklotets befolkning närmade sig sju miljarder. Skriv in din födelsedag och få reda på vilket ”nummer” du är på planeten:

http://www.bbc.co.uk/news/world-15391515

Jag är nummer tre miljarder

Här är Helene Sears fyra gyllene regler:

1 Meet audience needs – 2 Tell a story – 3 Rewarding content. Help the user understand that the story matters, and make it sharable. – 4 Striking visuals. Push visual boundaries, and wherever possible have fun

Här är en sajt där BBC har samlat sin interaktiva grafik:

bbc.com/newsgraphics

Nästa guldkorn under dagen var föredraget ”Dig deeper with social tools” av Mandy Jenkins och Doug Haddix, som handlade om hur man kan tömma Facebook och Twitter på oväntad information. Slå till exempel in ”carlbildt” på sajten foller.me, så får du en analys av allt som Sveriges utrikesminister gjort på Twitter.

På topsy.com kan man bland annat hitta gamla tweets och på ban.jo (finns även som app) kan man se var twittrare är just nu, eftersom tweetarna geolokaliseras. En liknande tjänst finns på corp.geofeedia.com.

Samma sak, fast för YouTube, finns på mappeo.net – där kan du se vilka filmer som lagts upp inom ett speciellt geografiskt område. Till exempel vilka som lade ut filmer när Sandy överföll USA:s kust.

Och på allmytweets.net kan man skriva in en twittrare och du får alla hens tweetar samlade.

Sista föredraget jag gick på denna första konferensdag var ”Visualizing networks and connections”. Kevin Connor från Public Accountability Initiative berättade om hur de katalogiserar USA:s makthavare och hittar dolda länkar mellan dem. Det gällde inte bara amerikanska makthavare, utan även till exempel Stefan H&M Persson. Mycket imponerande.

Dessa fakta finns på sajterna public-accountability.org, ittlesis.org och theyrule.net.

Irene Jay Liu berättade sedan om Reuters 18-månaders satsning på att skapa en interaktiv sajt om det allt mäktigare Kina:

connectedchina.reuters.com

Reuters har omkring 100 reportrar runtom i Kina, och all deras kunskap har använts för att göra denna sajt (finns också som app) till en fantastisk informationskälla för den som vill se de dolda strukturerna i världens kommande supermakt number one.

Joachim Kerpner, Aftonbladet

 

”Monetizing your work”

För ett kommersiellt mediehus väcker datajournalistiken onekligen en del frågor om intäkter. Hur tjänar vi egentligen pengar på något som ofta tar lång tid att ta fram och inte sällan har ett begränsat publiceringsfönster? Under rubriken ”Monetizing your work” gjorde Tommy Kaas, Nils Mulvad och Burt Herman idag ett försök att besvara den angelägna intäktsfrågan. Tyvärr kom samtalet till stor del att handla om att skapa nya tjänster och företag snarare än tjäna pengar på nuvarande produkter.

Burt Herman som är en av grundarna till företaget Storify berättade om hur Storify kom till och vad han som tidigare var journalist lärt sig av att utveckla ett startupföretag i Silicon Valley. Storify är i korthet en social webbtjänst som låter användare berätta historier genom att foga ihop Facebookuppdateringar, Tweets och Instagrambilder i en berättelse.

Även om vi hört dem förut fanns det i Hermans presentation ett antal nyckelpunkter som jag tror kan vara till nytta för den som vill skapa kommersiellt framgångsrik datajournalistik.

Tänk stort (och rätt) från början
Nyckeln till framgång är att skapa en skalbar produkt. Lös ett problem som delas av många och se till att produkten har möjlighet att växa med tiden och tillsammans med läsarna.

Anpassa dig snabbt till din publik
Burt Herman argumenterade för att publicister traditionellt sätt är dåliga på att förstå och anpassa sig till sin publik. Här menade Herman att det finns mycket att lära av lyhörda startups. Att i ett tidigt skede lyssnat på och utvecklat efter användarnas önskemål har varit en framgångsfaktor för Storify.

Skaffa bättre självförtroende
Journalister måste bli bättre på att sälja sig själva och sitt arbete. Herman menade att de också måste ha självförtroendet att se att deras arbete kan växa till något större bortom den ursprungliga publiceringen.

Annonsera inne i produkten
Herman föredrar inbyggda annonser och sponsormeddelanden i produkten istället för bannerannonser runt om den. På så sätt menar Herman att annonserna blir en del av upplevelsen och att affären byggs tillsammans med läsarna i en större utsträckning. Även om detta kan vara mycket svårt att applicera på en oberoende och granskande journalistik kan nog både läsare och mediehus vinna på annonser som harmoniserar mer med sitt innehåll (läs till exempel om Bonniers intressanta annonsexperiment här).

Python boot-camp

Tyvärr fanns det inga lediga platser kvar till denna kurs när jag tittade från Sverige, men jag hoppades” att jag skulle ha tur och få en ledig plats strax innan kursen startade. Som tur var så fanns det några som inte kom, och jag kunde hoppa in i deras ställe.

Python är ett programeringsspråk som växt i popularitet. Ett mycket användbart område är så kallad ”Webscraping”.

Det handlar kort om att ladda ner data från internet, (som i allmänhet har ett format typ html, xml), och sedan konvertera informationen till ett format som passar analyssyftet bättre än html. Det kan exempelvis handla om att ladda ner information fran en websida, sedan tvätta datat och slutligen exportera det till Excel.

Under boot-campet så använde vi en sida på internet som innehåller information om banker som gått i konkurs. Den uppdateras så fort en ny bank har gått under. Vi lärde oss att ladda ner informationen och sedan få denna info i Excel, i ett analyserbart skick.

Mycket nyttig information, och väldigt använbart.

python

1 2 3 4