Blogg / Datajournalistik

Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan

CartoDB med Tommy Kaas

Efter lunch har vi nu satt igång med CartoDB.

Den danske journalisten Tommy Kaas från Kaas och Mulvad leder workshopen.

CartoDB är inte gratis, men under workshopen skapade vi konton för att prova på programmet gratis. Tommy belyste bland annat skillnader och likheter med Googles kartverktyg och gick grundligt igenom olika grafiska valmöjligheter som finns i CartoDB.

Video från workshopen
https://sh-medieteknik.solidtango.com/live/track-1

Tommy visade också ett exempel som han nyligen arbetat med där han främst använt Google Fusion men också qGIS för att skapa en shapefil och göra merge på data. Istället för Google Fusion kunde han använt CartoDB. Se exemplet här: http://journalisten.dk/alder

Här följer några kompletterande svar på frågor och länkar som Tommy skickat mig i efterhand:

ændring af kortets udseende – kunne man ændre både størrelse og farve på én gang?

Svaret og forklaringen har jeg skrevet i en mini-tutorial som et blogindlæg på vores hjemmeside. Jeg håber, at du vil videresende den til kursisterne sammen med de øvrige link nedenfor.

http://www.kaasogmulvad.dk/2014/04/spraeng-rammerne-med-cartodb/

Vil man ændre basekort, er her CartoDB’s egen forklaring i en lille video:

http://developers.cartodb.com/tutorials/custom_basemaps.html

Der bliver i videoen nævnt nogle xyz-filer, man skal bruge. I nedenstående blogpost er der link til xyz-filer for OpenStreetMaps og for de to Stamen-kort, Toner og Watercolour.

http://jacekgrebski.wordpress.com/2013/01/16/open-street-maps-and-stamen-tiles-for-cartodb-in-xyz-formation/

CartoDB har også begyndt på en serie mere målrettede undervisningsvideoer. Foreløbig er der kun lavet en enkelt, men der skulle komme flere. De kan findes på http://academy.cartodb.com/

Vi mjukstartade och provade bland annat att förändra etiketter där man bara behöver kunna pyttelite html för att ändra texten i den ruta som användaren kan klicka upp.

Under workshopen fick deltagarna också skapa egna kartor baserat på ett dataset med Stockholms skolor och ett antal variabler. Den tredje delen av workshopen gick bland annat ut på att förfina legends baserat på ett dataset om öldrickande i Sverige.

Därefter gick vi över till hur man kombinerar flera skapade kartor genom att lägga till lager och hur man gör merge i CartoDB. Allra sist visade Tommy hur man skapar en rörlig visualisering som förändras över tiden.

 

QGIS med Michael Schröder

Idag kör vi workshop i QGIS och CartoDB. Först ut är Michael Schröder från GIS-gruppen och efter lunch kommer Tommy Kaas, från Kaas och Mulvad.

Video inspelning med Michael Schröder i ett par olika avsnitt:

Det data som vi arbetade med under workshopen bestod av ganska tunga dataset, bland annat från länstyrelsen, valmyndigheten och naturvårdsverket. På frågan om var man själv kan hitta den här typen av data tipsade Michael om portalen http://www.geodata.se/ och http://www.openstreetmap.org/  samt respektive producent av data. Det går även att komma långt med google och att söka på .shp För att inte shapefilen ska krascha behövs dock tre filer, .shp, .shx och .dbf

Den karta från lantmäteriet som användes i övningen är gratis i rasterformat, men man måste fortfarande söka för nyttjanderätt till kartan.

Handledningen till passet finns här:

Introduktion_till_QGIS

 

Snart dags för journalistiskt hackathon!

Om drygt en månad, den 10-11:e maj är det dags för FajkHack. Det är tredje året i rad som föreningen Fajk tillsammans med oss i projektet anordnar ett journalistiskt hackathon på Södertörns högskola.

Evenemanget är en slags tävling där journalister och utvecklare tillsammans under 24 timmar jobbar med datajournalistik. När de 24 timmarna har gått preseterar alla tävlande lag sina bidrag och vinnare utses. Varje år har vi haft inspirationstalare som inleder hackathonet och experter som går runt och hjälper lagen i den mån det behövs. Det serveras också generöst med mat och fika under hela evenemanget.

Första året arbetade deltagarna med Stockholms Stads öppna data. Andra året var det Naturvårdsverkets öppna data och i år är temat val (EU, riksdag, landsting och kommun).

På Fajks blogg finns mer information om FajkHack och även ett anmälningsformulär.

IMG_1050 IMG_1142 IMG_1132 IMG_1092

 

Utseende är inte allt – men väldigt mycket…

Utseende är inte allt – men väldigt mycket…

Just nu experimenterar många svenska mediehus med att utveckla de grafiska möjligheterna och formerna för storytelling online.

De flesta har begripit att besökarna ställer allt högre krav på visualisering, funktionalitet och sköna upplevelser när de tar sig an nyhetsrapportering och reportage.

Försöken är av varierande resultat och förebilderna som fungerar mobilt är få. (Förra året såg jag ingen på NICAR 13 – i år har jag sett flera lyckade exempel).

När besökstrafiken rusar från desktop till mobil (för Aftonbladet just nu cirka: 60/40 och ständigt ökande) blir jobbet extra svårt.
För som vi alla vet: ”Funkar det inte i mobilen – så funkar det inte”

Så hur gör man? 

Ja, just nu tycks läget vara att vi tar i för mycket – sannolikt av ren exprimentlust.

Tre föreläsare pratade under rubriken: I´ts not just for looks: Presentation as a storytelling tool

Självklart är alla dessa tre exempel stora mediehus med enorma resurser.

BBC News, New York Times och NPR.

Aaron Pilhofer, redaktör för den interaktiva nyhetsteamet på New York Times har 20 (!) utvecklare till sitt förforgande.

Han drog exemplet med en av de årliga, återkommande stora publikdragarna för NYT,  Oscarsgalan (som sänds i kväll)

Under flera år har det interaktiva nyhetsteamet lagt ner mycket jobb på att bygga storytelling kring världshändelsen.
Besökarna har försetts med live-tv med NYT-profiler, navigeringslistor sida vid sida med  läsar-omröstningar, cover it live-reportrar som rapporterar vad profilerna säger och vad som händer på galan, omodererat twitterflöde, spel, bildspel med hundratals galablåsor och så vidare.

Inte helt lyckad storytelling, medger Aaron Pilhofer

När teamet faktiskt började mäta exakt hur besökarna använder varje moment i det enorma utbudet tvingades man till insikten: de fattar inte vad de ska göra med allt.

(Även om mätningen visade att förvånande fem procent av besökarna faktiskt klickade sig igenom det enorma bildspelet på 500 bilder.)

Inför kvällens Oscarsgala är utbudet rensat och vinkeln tydlig: En live-tv-sändning med de båda NYT:profilerna under rubriken ”David Karr och Tony Scott bevakar Oscarsgalan”.

Kvar finns det  redaktörs-modererade flödet av kommentarer från sociala medier, läsar-omröstningen och så klart bilderna från röda mattan. Snyggt, enkelt och överblickbart för vem som helst att navigera i.

Och i mobilen ser det ut att bli helt okej.

Helene Sears, chefsdesigner för BBC:s interaktiva onlineteam gav konkreta tips för hur processen att bygga lyckad storytelling bör gå till:

1) Sätt rubriken – exakt vad är vinkeln på det som ska byggas.
2) Brainstorma med ALLA inblandade – reportrar, utvecklare, redaktörer – så att alla får klart för sig vad som ska göras och får sitt säg.
3) Kom INTE med skisser på vad du tänkt dig – det dödar all kreativitet i teamet.
4) Ta fram en prototyp och släng den framför så många ögon som möjligt så att du vet att de begriper den.
5) Gå tillbaks och brainstorma. Förfina idén. Gör den perfekt.
6) Leverera. Testa på alla devices.
7) Testa igen. Fungerar det?
8) Testa igen

Helene Sears exempel från bygget krig den brittiska tv-serien Doctor Who.

Alyson Hurt, grafikredaktör på NPR, gav det mest innovativa och roligaste exemplet om hur man byggde storytelling kring hur en helt vanlig t-shirt kommer till. Som fungerar lysande i mobilen, dessutom.

Läs mer om hur och varför:

Läs hela storyn:
/Maria Trägårdh Aftonbladet

Samla in din data själv

Mycket av det som föreläses om här på Car 2014 bygger på att vi som journalister hämtar data som vi sedan sorterar, analyser och gör journalistik utav.

Men vad gör vi när vi i inte har någon data att ladda ned?

Samlar in vår egen, är svaret från John Keefe (NY public radio) och Liza Stark (Parsons The New School for Design).

 

Under sin session visade de upp en hel del enkla saker man själv kan bygga utan att vara ingenjör.

Som plattform använder det uteslutande Arduino som är en minidator, stor som en cigarettask. Den kostar cirka 20-25 dollar att köpa.

 

Arduino

Till den kan man sedan koppla mängder med olika sensorer för att samla in den data man vill ha.

Du kan till exempel mäta temperaturer, rörelser, fuktighet, luftföroreningar mm.

I och med att de är så billiga att köpa kan man snabbt sätta upp ett stort antal mätpunkter i till exempel en stad och får jämförelsebar data från olika stadsdelar.

Arduino kan förses med både gps-positionerare och wifi.

 

I Japan har mängder med privatpersoner byggt strålmätare med Arduiono som bas efter kärnkraftsolyckan 2010. Dessa är sammankopplade i stora nätverk så man snabbt kan se förändringar.

 

Bifogar en länk till hur man bygger sin Arduino för miljöövervakning:

 

http://alejandroquinteros.files.wordpress.com/2012/11/environmental-monitoring-with-arduino.pdf

Thomas Möller

NTM

 

Utmaningar med visualisering – komplexitet vs förenkling

Två målsättningar står mot varann: vi vill göra mer avancerad grafik, men samtidigt behöver vi förenkla grafik för att den ska funka i mobilen. I bästa fall kan man behålla den önskade komplexiteten i mobilen genom att hitta ett smart gränssnitt. I värsta fall måste man plocka bort element som kräver en större skärmyta.
Explosionen i mobiltrafik verkar inte ha gått riktigt lika snabbt i USA som i Sverige, det känns som att de ligger något år efter. Propublica och andra föredragare medgav att de inte (ännu) har mobile first som övergripande tank, utan det görs snarare en anpassning till mobilen på från fall till fall. I vissa fall anpassas webgrafiken i sin helhet, ibland lyfter man bort vissa element, ibland behåller man webvyn också i mobilen och ser bara till så att det funkar (om än otympligt). Ingen av de lösningarna är förstås riktigt bra.
Om man har mobile first som utgångspunkt, som Aftonbladet har, måste steg ett vara att bli riktigt bra på enklare grafik som kan göras snabbt av reportrar och redaktörer. Man kommer långt med lättanvända program som infogr.am, datawrapper och google fusion, och grafiken funkar oftast på både webb och mobil utan specialbearbetning.
Genom att lära vanliga reportrar och redaktörer att använda sadana verktyg, kan datajournalister som har djupare kunskaper fokusera på de avancerade grafiksatsningarna.
Men parallellt med att lära ut verktygen behöver man sprida kunskap om tolkning och utgörning av statistik. Det är inte helt och hållet en myt att journalister är dåliga på matte, eller åtminstone ointresserade. Grundskolematte som skillnaden mellan median/medelvärde och procent/procentenheter borde förstås alla ha koll på. Men sammanblandningar sker redan i dag i text. Det blir förstås ännu mer förödande och pinsamt om samma felaktigheter letar sig in i en grafik. En snabbkurs i att tolka statistik for alla reportrar och redaktorer skulle inte skada.
Även en relativt enkel grafik kräver dessutom att reportern eller redaktören har ordentlig koll på (1.) vilken data som ar mest relevant och intressant och (2.) vilken typ av visualisering som blir mest tydlig och spännande for läsaren. Målet måste alltid vara att visualiseringen ska gripa tag i läsaren direkt: den måste vara lättillgänglig vid första anblicken, även om den kan erbjuda mer for de läsare som vill fordjupa sig i t ex specifika skärningar av statistiken.
sajt med skrackexempel (fel pa statistiken eller visualiseringen): wtfviz.net
Lite väl lite info för en grafik…
 tumblr_n17xqtq7ve1sgh0voo1_500
237% – i ett pajdiagram…
tumblr_n109a6gPMr1sgh0voo1_1280
Joakim Ottosson, Aftonbladet

Vad som driver trafik på Facebook

En konferens som CAR 2014 innehåller naturligtvis en massa intressanta och nyttiga seminarier, workshops och föredrag. Men den samlar också en massa intressanta människor, och mötet med dem är lika mycket en anledning att delta.

I går sprang jag till exempel på Sonya Song, som gjort super-intressanta undersökningar av vad som driver trafik på Facebook och hur människor agerar när de besöker sociala medier.
Jag har skrivit om hennes arbete på min blogg på HD.se: http://hd.se/blogg/karlsson/2013/11/20/facebook-ar-var-digitala-lopsedel/ Här finns också länkar till Songs egen blogg, där hela hennes arbete finns. Är du det minsta intresserad av hur Facebook fungerar är det måste-läsning!
Sören Karlsson, Helsingborgs Dagblad

When data don’t exist – Mikael Tjernström om första dagen på NICAR

Första dagen på nicar gav en hel del intressanta intryck. Men för mig var den klart bästa sessionen om den som handlade om se tillfälle. Då du inte har data att jobba med, utan du måste skapa den själv.
Sarah Cohen, Meghan Hoyer och Matt Waite delade alla med sig av olika erfarenheter på området. Den som gjorde störst intryck på mig var Matt Waite som visade hur man med några enkla handvändningar kan förvandla en enkel mikrofon, ett kretskort och en dator till något enormt kraftfullt att mäta. Eller som han själv uttryckte det ”i don’t like beeing dependent on the government for getting day”. Mycket intressant var det.

datadontexist

Han är ju också känd för att använda sig av så kallade drones. Han visade hur man nu för tiden kan se videon från den som infraröd nu för tiden. Verkligen intressanta diskussioner om cutting-edge tekniker.
I morgon drar fler hands-on sessioner igång då det ska bli riktigt spännande.

Mikael Tjernström, Mittmedia

Tre höjdpunkter från första dagen på NICAR14

En intressant genomgång av de tre verktygen Tabula, Document Cloud och Overview, som tillsammans underlättar hanteringen av pdf-filer.
– Med Tabula kan man på ett smidigt sätt få ut korrekta tabeller och text från pdf-dokument. Det ska även funka på bilder och andra svårhanterliga format.
– Documentcloud verkar vara ett effektivt sätt att hantera pdf-filer internt på redaktionen, så att de blir smidigt åtkomliga för alla reportrar. Man kan också enkelt hightlighta avsnitt i publicerade pdf-dokument och länka direkt dit från t ex en artikel. Mycket användbart vid avslöjanden, när vi vill lyfta fram centrala delar i dokumenten. Läsaren slipper själv leta efter det viktigaste.
– Overview sorterar pdf-filer efter t ex ämnen och nyckelord. Effektivt sätt att snabbt få överblick över innehållet i stora mängder dokument.
Spännande att testa alla dessa tre dokument!
Länkar:
Krimgranskningarna i Norge och Washington DC (Homicide Watch DC) var båda intressanta. VG hade gjort ett mycket bra jobb att få fram och visualisera stora mängder statistik, där läsaren hade stor möjlighet att själv gå på djupet. Homocide.org var mycket tydlig och lättorienterad, även om mycket av den data de publicerar är svårare att hantera publicistiskt i Sverige (t ex namn på personer som bara är misstänkta).
Aftonbladet kan inspireras av båda dessa projekt, till innehåll och form.
Länkar:
Intressanta tankar kring visualisering av Alberto Cairo, med både bra och dåliga exempel.
Aftonbladet har sedan en tid tillbaka börjat komma igång med interaktiv grafik på dagsbasis, men vi har inte alltid kläm på fallgroparna.
Bra tips på hur vi kan göra dem mer funktionella och snygga, välja rätt grafik för rätt data, och – framförallt – göra dem tydliga och lättbegripliga. Det gäller att undvika överdriven förenkling, men det får heller inte bli för komplext att ta till sig.
Bra exempel också på hur man kan göra flera skärningar av samma data, vilket ger den interaktiva grafiken ett helt annat djup.
Joakim Ottosson, Aftonbladet

Vill vi överhuvudtaget se en svensk efterföljare?

Efter förra årets Nicar 13 i Kentucky åkte vi hem laddade med bra idéer att försvenska.

En av dessa var Homicide Watch D.C, http://homicidewatch.org som gav den hårt modifierade idén att digitalisera och tillgängliggöra en helt pappersdokument-baserad, fyraåriga granskning av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer, (”219 dödade kvinnor). http://dodadekvinnor.aftonbladet.se/fall/
Då var det journalisten och utvecklaren Chris Amico som berättade om fristående Homicide Watch D.C, ett digitalt verktyg (i grunden baserat på google spreadsheet) som lanserades första gången  för fem år sedan med löftet att nyhetsrapportera om alla mordfall i District of Columbia och följa dem till domslut.
En process på i snitt två år för varje mordfall.
I år är kollegan och partnern Laura Amico på plats för att berätta om projektet som fått flera efterföljare och växer till ett nätverk över USA. Förutom offentliga dokument från domstolar och polis, bidrar allmänheten med bilder och information om mordfall, misstänkta, dömda gärningsmän och offer.
Amico
Någon svensk kopia av Homicide Watch DC finns ännu inte.
Det är tveksamt om Sverige är redo för motsvarande rapportering där misstänkta, dömda och offer namnges, pekas ut med foto, ålder, ras (!), plats för mordet, polisutredares namn och telefonnummer, rättegångsdokument, domar, foton och dessutom med öppna kommentarsfält under varje publicerat mordfall.
(Enligt Amico undantas i stort sett bara offrens, de misstänkta  och dömda gärningsmännens hemadresser och telefonnummer).
Vill vi överhuvudtaget se en svensk efterföljare?
/Maria Trägårdh, Aftonbladet

1 2 3 4