Blogg / Datajournalistik

Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan

Gruppernas bidrag: Kolada och visualisering med Datawrapper – OBS, ett arbetsmaterial

Sjukfrånvaron i Sverige

Statliga jobb per län

 

Andelen rättspsykpatienter som begår nya brott under vårdtiden minskar.

Men fortfarande återfaller 13 procent i kriminalitet under tiden de ska hållas inlåsta på vårdinrättningar, enligt Nationellt kvalitetsregister för rättspsykiatrisk vård.

– Men siffrorna är inte rättssäkra, de gäller inte domar utan anmälningar och rapporter, säger David Wirdelöv, säkerhetschef på rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö.

Det sitter i Sverige runt 1000 personer som dömts till rättspsykiatrisk vård inlåsta på våra vårdinrättningar. Straffet är för de personer som anses lida av en så pass allvarlig psykisk störning när de begår ett brott att de inte kan dömas till fängelse, eller annan påföljd.

Straffet är tidsobestämt, och den dömde ska vårdas tills dess hen anses fri från sin psykiska sjukdom. Varje år döms knappt 300 brottslingar av dessa till rättspsykiatrisk vård. Det finns ingen under eller övre gräns för vilka brott som kan leda till rättspsykiatrisk vård, vid allt från småbrott till allvarliga våldsbrott kan domstolen utdöma vård.

Men misstankarna rör oftast våldsbrott, mordbrand eller sexualbrott. 90 procent av de misstänkta är män.

År 2009 återföll runt 23 procent av rättspsykspatienterna i brott under vårdtiden, 2011 hade siffran sjunkit till knappt 13 procent. I Kronobergs län, där en av våra största vårdinrättningar för rättspsykiatrisk vård, Regionkliniken Sankt Sigfrids i Växjö är den klinik som har störst andel återfall, 29 procent under 2011. 2009 var siffran närmare 50 procent.

David Wirdelöv är säkerhetschef. Han säger att siffrorna inte är tillförlitliga.

– De gäller inte av rätten dömda brott, utan utgår från polisanmälningar och incidentrapporter från kliniken. Det, menar han, ger en helt felaktig bild av de faktiska förhållandena.

– Det finns ju patienter som säger att de blivit bestulna, till exempel, men när vi sedan kontrollerar efter att en incidentrapport skrivits saknas inget.

De vanligaste brotten i statistiken är ringa misshandel och egendomsbrott, alltså stölder.

http://www.nt.se//nyheter/artikel.aspx?articleid=364819

Journalister grävde i data från Naturvårdsverket på Södertörns högskola

Helgen 4-5 maj, anordnades för andra året i rad ett journalistiskt hackathon på Södertörns högskola inom ramen för forskningsprojektet Datajournalistik. 30 journalister och utvecklare samlades i C-huset på SH för att under 24 timmar arbeta med Naturvårdsverkets öppna data. Resultatet blev sju projekt varav sex projekt tävlade mot varandra.

Deltagarna kom från bland annat SVT, SvD, Helsingborgs-Dagblad, Aftonbladet, TV4, Norrköpings Tidningars Media, Miljöaktuellt och Mittmedia samt några frilansande journalister. Dessutom deltog experter från Artilect, Softronic och Karolinska Institutet.

vinnare1

Bild 1: Vinnarna av bästa nyhet: Robin Linderborg, Hans L Olofsson (NTM/Norrbottens media), Joachim Kerpner (Aftonbladet), Peter Jonsson (Mittmedia), Leo Valentin delade ut priset.

Första dagen inleddes med att Naturvårdsverket själva presenterade sin data och dess tillgänglighet. Därefter började de sju grupperna arbeta.

Naturvårdsverkets data var utgångspunkten för flera av deltagarna, men många hade redan idéer med sig till arrangemanget om vad de ville göra. Det visade sig inte helt lätt att införliva dessa idéer och några grupper fick inom loppet av dygnet byta spår helt och hållet. Några som hade en idé från början var SVTs ena lag bestående av Kristofer Sjöholm, Fredrik Stålnacke, Åsa Rasmussen och Julia Lindberg.

regression

Bild 2: Kristofer Sjöholm (SVT) presenterar ett av SVTs bidrag som kombinerat data från SMHI och Naturvårdsverket.

Hackathonet pågick precis som året innan i ett dygn och var ett samarrangemang mellan föreningen Fajk (www.fajk.nu) och forskningsprojektet Datajournalistik vid Södertörns högskola. Efter att ett dygn gått avslutades arbetet med presentationer av gruppernas arbeten. Alla deltagare fick sedan rösta på bästa nyhet, bästa visualisering och bästa journalistiska webbtjänst. Priser delades ut av Fajks före detta ordförande Leo Valentin som också filmade. Presentationerna av resultaten och prisutdelningen kommer att finnas tillgängliga på http://fajk.nu/  och vi kommer även länka här från bloggen.

gladpublik

Bild 3: Från vänster, Ester Appelgren (SH) med lådan där röstsedlarna samlades in, Peter Jonsson (Mittmedia), Leo Valentin filmar (Fajk), två av representanterna från Naturvårdsverket samt i förgrunden Erik Borälv, Vinnova.

Det fanns möjlighet att stanna hela natten, men många åkte hem. Några av de tappra som höll ut hela natten var teamet från Helsingborgs Dagblad som presenterade en semi-interaktiv tjänst kallad Djuren som lever under cover.

hdpresenterar

Bild 4: Peter Ferm och Elin Andersson (Helsingborgs Dagblad)

I kategorin bästa journalistiska webbtjänst vann SVTs andra lag som också kallade sig för Pejlpinglorna. Linnéa var lite sur över att hon tyckte att de  glömde trycka på vad som var nyheten i projektet och istället lade tid på att berätta om vad de gjort och hur, men det räckte ändå till vinst.

vinnare2

Bild 5: Helena Bengtsson, Linnea Heppling, Lotta Holmström (SVT)

Helge och jag som fixade allt praktiskt under helgen, men vi gick också runt och ställde frågor och observerade arbetet. Resultatet av våra observationer kommer vi att använda i en forskningsartikel. Våra intryck från årets Hackathon var att den generella nivån avseende deltagarnas datajournalistiska kunskaper har avancerat jämfört med förra året. Deltagarna var också mycket mer avspända och öppna mellan lagen.

CAR – en löjlig term

Det märks att CAR 2013 lägger in en högre växel i dag, fredag. Det är nu det börjar! Plötsligt uppstår flera krockar och man tvingas välja bort saker som ser mycket intressanta ut. Det är angenäma problem. Men det är fler deltagare här nu också, och de Excel-seminarium som kräver datorer till alla deltagare blir snabbt fullsatta.

likekentucky

Hittills har mycket fokuserat på presentation och visualisering. Nu ser jag fram emot input om hur själva jobbet ska göras. Alltså konkreta tips om journalistiska arbetsmetoder.

Och förutsättningarna finns. Redan före lunch på fredagen finns flera konkreta idéer antecknade att sätta igång med, väl tillbaka i Sverige. De flesta tack vare Inspect this, Janet Roberts och Megan Luthers seminarium om hur vi kan göra databasjournalistik med inspektionsrapporter av olika slag som grund.

Sarah Cohen leder databasreportrar på The New York Times, är styrelseledamot i IRE och medverkar i flera seminarier under CAR 2013. I samband med en lunchmacka fick vi höra hennes tankar om undersökande journalistik i allmänhet och CAR i synnerhet (CAR är en term som hon för övrigt tycker är löjlig.)

sc

Hon höll ett inspirerande tal och det som framför fastnar är hennes varning för tanken att stories kommer från data. Det blir ofta tråkiga stories! Man måste alltså fortfarande ha berörande historier och människor. Men data behövs också.

Hon berättade att alla redaktioner i USA drabbas av besparingar, men att CAR inte drabbats hårdare än annat. Snarare tvärtom. På många håll stärker CAR sin ställning.

Slutsatsen av torsdagen och fredagens seminarier sammantaget är att vi jobbar ungefär likadant i Sverige och USA. Vi har i stort sett samma problem och samma möjligheter. Och en bra story i USA är samma sak som en bra story i Sverige.

Johannes Rosendahl, Sveriges Radio

Mer om Tableau Public

Hela dagen spenderades på att dyka in i visualiseringsverktyget Tableau Public. Ett oerhört kompetent program som kan ”göra allt”.

tableaupublic

Med det kommer också svårigheten att greppa alla funktioner. Men allt eftersom dagen gick så ramlade fler och fler poletter ner och vi lyckades skapa schyst grafik över arbetslöshetsutvecklingen i USA sedan valet 2008, med en del valbara parametrar. Pedagogiken kunde varit bättre men de är oerhört hjälpsamma och verkar ha en grymt bra support online om man kör fast. Dom kan gå in i ens dokument och rätta till det man gjort galet.

/Markus Sandin, MittMedia

Geosökning – en underutnyttjad metod

–          Har du sett något? Har du bilder? Tipsa oss på epost xxx.yy@se.se eller ring 08-1234567.

Det är sedan några år mer eller mindre regel vid större eller mindre nyhetshändelser att vi lägger ut efterlysningar för att få de där ögonvittneskildringarna, eller bilderna från den dramatiska nyhetshändelsen.

Ibland lyckas den, ibland inte.

Vilken redaktion som publiken hör av sig till – om den över huvudtaget hör av sig – tror jag dock mer har att göra vilken relation redaktionen har byggt upp med sin publik, än en klatschig efterlysning eller en tipspeng. En redaktion som visar sig intresserad av sina läsare/lyssnare/tittare, en redaktion som lyssnar och svarar, har bättre förutsättningar att få snabba tips även vid akuta nyhetshändelser.

Föreläsingen ”Dig deeper with social tools” av Doug Haddix (Kiplinger program/Ohio state University) och Mandy Jenkins (Digital First Media), handlade dock mer om hur redaktionerna  själva kan vara aktiva och bl a leta upp människor när det bränner till eller vi vill veta mer om vad som händer vid en speciell plats. Exempel på en rad nya eller mindre kända verktyg presenterades, som kan utveckla den snabba journalistiken på ett spännande sätt. De mest intressanta handlade om Geo-sökning.

I en tid där snart varenda människa lägger upp Instagrambilder, Twitter eller Facebookstatusar i en allt tätare takt, kan Geo-sökning bli en effektiv journalistisk metod. Inte minst i Sverige.

De flesta redaktioner söker på t ex Twitter vid händelsenyheter eller skickar ut frågor och efterlysningar även där, men med hjälp av de verktyg som presenterades kan du ringa in de personer, eller i alla fall de konton  som i ett visst område är aktiva ide sociala medierna.

Ett par exempel är Ban.jo och Geofeedia. Med hjälp av de sökverktygen kan du zooma in ett verkligt specifikt geografiskt område och se vilka som skriver och vad som skrivs där just nu. (om inläggen/bilderna gjorts offentliga, vilket så klart varierar.) Om det brinner, eller en sprängladdning briserat, kan du alltså söka efter vilka som gjort inlägg eller lagt ut bilder därifrån på Twitter, Instagram eller kanske FB osv…

Mappeo är ett annat program, som kan göra Geo-sökningar på utlagda Youtube-klipp.

Det finns säkert reportrar som redan använt sig av detta arbetssätt, men särskilt utbrett tror jag inte att det är. Geo-sökning, en underutnyttjad journalistisk metod, således.

Andra sökprogram för sociala medier som det tipsades om på denna inspirerande föreläsning, kan du se i länken för hela pp-presentationen:  www.slideshare.net/mandyjenkins

/Markus Boger, Sveriges Radio

Tableau Public

Det var många svenskar som var nyfikna på Tableau Public. Programmet hjälper en att analysera data samt också visualisera den. Det är gratis och mycket kraftfullt – men svårt.

Valmöjligheterna när det gäller att analysera och skapa grafik där också användarna kan vara med och på egen hand upptäcka materialet känns nästan oändliga. En annan bra sak är att det också går att få ut PDF och bildfiler av det färdiga ”grafikpaket” man skapar. Att på så sätt också få någonting till pappret är intressant och något som inte Google Fusion Tables klarar på samma sätt. Hur hög upplösning och kvalitet det blir återstår dock att se.

På förmiddagen var det nybörjarkurs och på eftermiddagen handlade det om djupare kunskaper och mer avancerade funktioner.

I korthet kan man säga att Tableau Public är en låda i vilken man kan placera stapeldiagram, kartor och andra typer av visualiseringar vid sidan av olika funktioner som gör det möjligt att styra vad som ska visas i grafer och på kartor.

Exempelvis val av olika regioner som gör att arbetslöshetssiffror för just dessa visas i diagram. Eller en tidskontroll där det går att välja en tidsperiod för vilken data presenteras. Eller både och samt en rad andra funktioner.

Det hela var väldigt imponerande och det var inte svårt att se möjligheterna. Svårigheten är nog istället att lära sig systemet och verkligen förstå vad det är som händer med siffrorna när de behandlas i programmet. Det är nämligen inte helt uppenbart eftersom de laddas in i början och sedan ser man inte dem mer annat än via grafiken.

Sammantaget känns det ändå som att Tableau Public är väl värt att fortsätta utforska främst på grund av att programmet snabbt kan ge spännande analyser och mycket interaktivitet med läsarna.

Mer info går att få på tableausoftware.com

/Peter Ferm, Helsingborgs Dagblad

Helsingborgs Dagblad på roadtrip

Starten på Helsingborgs Dagblads resa till USA blev inte enligt plan – men spännande och rolig.

När vi landade i Chicago hade det snöat 20 inch, mest i år, och landningsbanorna gick inte att hålla fria vilket innebar att anslutningsflyget till Louisville var inställt. American Airlines ville inte hjälpa oss och inte SAS heller. Men en trött grupp av HD-resenärer lät sig inte nedslås utan tog in på – Hilton.

Efter lång telefonkö stod det också klart att alla flyg dagen efter var fullbokade. Möjligen kunde vi få flyga till Atlanta, vänta tre timmar och flyga vidare till Louisville. Möjligen.

Vi bestämde oss därför att transporera oss the American way – med bil. Ett fordon  införskaffades och nu är vi på väg genom Indiana söderut – och vi tänker på datajournalistik hela tiden…

HDbild

Sofia Nilsson Sandra Jakob Sören Karlsson och Peter Ferm innan vi satte oss i bilen i Chicago

/Peter Ferm någonstans i Indiana

 

Snart dags för studieresa till CAR 2013

Om två och en halv vecka åker nästan hela projektgruppen över till Louisville, Kentucky i USA för att vara med på konferensen CAR 2013. Konferensen som fokuserar på Computer Assisted Reporting, anordnas av den amerikanska organisationen IRE (Investigative Reporters and Editors). Flera av projektets deltagare har åkt i flera år på denna konferens, men de flesta i projektgruppen kommer åka dit för första gången.

car2012

Några av oss forskare var där förra året när CAR ägde rum i Saint Louis, MI. Det som slog oss främst var hur öppna alla var med att dela med sig av sina kunskaper och metoder. Man kunde också konstatera att etiska ställningstaganden görs på ett annat sätt i USA än vad man är van vid här hemma. Det blir ganska tydligt när individer plottas ut i olika sammanhang på kartor, på en extremt lokal nivå.

Förra året gick några av oss som åkte över en kurs i Tableau. Jag tog en liten SPSS-kurs i regressionanalys, men även Mini-Boot Camp där grundläggande Excel och Access lärs ut, mest för att se hur de lägger upp det pedagogiskt. Det är ingen hemlighet att våra studenter på SH skriker rakt ut när det är dags att använda excel för första gången, men ganska snart börjar de gilla det.

car2012a

Allt var otroligt pedagogiskt upplagt, även för de som är ovana går det inte att missa poängen, i och med att saker upprepas om och om igen, och stegras så att det blir gradvis svårare. Det är dock lite ovant att man förväntas tjoa med kursledaren och aktivt svara på allehanda skumma utrop som görs där framme, eller att de ibland tar en extra tur ut bland studenterna, frågar något skämtsamt och liksom kollar läget.. Kanske skulle kunna funka med våra journaliststudenter – kanske inte.

Förra året besökte vi dessutom organisationen IRE på Missouri School of Journalism, träffade ansvariga för Document Cloud och besökte NY Times och ProPublica i New York. I och med att vi är så många i år kan vi inte göra samma typ av studiebesök, men Helena Bengtsson SVT, har istället ordnat två lunchseminarier med inbjudna amerikanska journalister under konferensen. Seminarierna är till bara för projektets deltagare. Här finns chans att ställa frågor på ett helt annat sätt än de stora konferenssessionerna.

I år är vi alltså en rekordstor grupp svenska journalister, utvecklare och forskare som åker över för att lära oss mer om verktyg och metoder inom datajournalistik.

Mer om konferensen kommer finnas löpande här på bloggen. Alla medföljande företag kommer nämligen att blogga varje dag om sina intryck.

1 2 3 4