Blogg / Datajournalistik

Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan

Att hitta meningsfulla mönster i meningslöst brus

Datawrapper

Visualiseringar – eller grafik som det hette i den gamla papperstidningsvärlden – är en av grundpelarna inom datajournalistiken. Användbart dels för att som journalist effektivare kunna analysera insamlad data och hitta nyhetsvinklarna i den. Dels för att presentera resultaten på ett begripligt och lockande sätt för våra läsare.

Framtiden för det senare, alltså visualiseringar att publicera på nyhetssajter, var fokus i en av de storföreläsningar som öppnade Nicar 2014 i Baltimore, USA, av Alberto Cairo, vid Miamis universitet.

Det kommer att komma en hel del inlägg från Nicar  – världens största internationella konferens för datajournalistik – kommande dagar här på bloggen, eftersom en hel delegation från Södertörnsprojektet är på plats.

När vi siar om morgondagens datavisualsieringar är det lätt att fokusera för mycket på det tekniska, på själva verktygen, tycker Alberto Cairo. Det är lätt att hålla med.

Att koda eller inte koda, det är den eviga frågan för reportrar som beslutat sig för att vidareutbilda sig till datajournalister. Jag har själv många gånger sagt att jag inte tänker lära mig att knacka kod, och lika många gånger innerst inne insett att det måste jag visst.

Med de många gratis visualiseringsprogram som i dag finns tillgängliga för att göra interaktiva grafiker som går att bädda in på sin nyhetssajt (Datawraper, Infogram, Tableau och Google Fusion Tables är de jag själv använder på Svenska Dagbladet) klarar man sig rätt långt utan kodning. Samtidigt är det frustrerande när det inte går att få grafikerna att se ut riktigt som man själv vill, eftersom programmen är så hårt mallade, eller när de inte beter sig som man vill.

Därför var det ganska betryggande att höra Alberto Cairos mellanväg i frågan:

– Jag är inte emot att journalister lär sig kod, jag tycker att de flesta journalister ska lära sig lite grundläggande kod. Men vi ska inte fokusera på de tekniska sidorna av visualisering. De verktyg vi använder nu kommer att försvinna förr eller senare och ersättas av andra, säger han.

Vad som däremot är desto viktigare är att journalister och webbdesigners blir bättre på siffror och statistik. Flertalet journalister förstår inte ens skillnaden mellan medelvärde och median, hävdar Cairo (med tillägget att han själv kommer från Spanien).

Överdrivna förenklingar av statistik är en utbredd sjuka på redaktionerna, och det är vårt ansvar som datajournalister  att sätta stopp för den, säger Cairo.

– Vi måste säga till när våra kollegor gör fel.

För att förklara hur det kommer sig att så mycket felaktiga slutsatser når läsare och tittare använder han det svåröversatta begreppet ”patternicity” och hänvisar till författaren Michel Shermers definition: ”Att hitta meningsfulla mönster i meningslöst brus”.

Det vill säga, människan i allmänhet och journalister i synnerhet vill så gärna hitta samband och mönster att vi tolkar in sådana där de egentligen inte finns.

Häri ligger alltså det stora hotet mot datavisualiseringar som journalistiskt verktyg i framtiden, tycks Cairo mena: De dåliga statistiska kunskaperna hos såväl webbdesigners som reportrar.

Botemedel? Att inte glömma grundreglerna för all datavisualisering. De är, enligt Alberto Cairo, att visualiseringar ska vara:

1 Sanningsenliga

2 Funktionella

3 Vackra

4 Insiktsfulla

5 Upplysande

Ungefär, skulle någon kanske vilja påpeka, samma grundregler som bör gälla alla journalistiska genrer.

Tobias Brandel/SvD

Bli först att kommentera på “Att hitta meningsfulla mönster i meningslöst brus

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *