Blogg / Datajournalistik

Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan

”Go go go! Ni har 90 sekunder kvar, ge mig fakta!”

Att delta i workshoppen In the hotseat with breaking news med Jaimi Dowdell och Megan Luther från IRE, gav en känsla av hur det kan låta på en amerikansk nyhetsredaktion mitt under brinnande nyhetsläge.

Vi hade fått tips om en explosion på en fabrik. 40 minuter senare hade vi med effektiv research uppgifter om tidigare incidenter och om vilka kemikalier som fanns på platsen. Vi hade också en lång lista med källor att kontakta, med allt från nödvändiga myndighetspersoner,
nuvarande och tidigare anställda, till målsägande i tvister med företaget.

Att lägga tiden på research när det smäller till kan vara det som får din redaktion att göra de bästa uppföljningarna och hittar det som de andra inte har, var beskedet från Jaimi Dowdell och Megan Luther.

Are you freaked out yet? är en fråga som flera föreläsare ställt när de presenterat vad vi kan hitta i floden av tweets, uppladdade bilder och inlägg på sociala forum.

Många gånger kan det vara det vi inte hittar som är mest intressant, något ProPublicas granskning How to get censored on Weibo visade. Hundra miljoner inlägg postas på Kinas twitter varje dag, de hittade och byggde en historia på det som raderades.

Med opengraph har Facebook gjort sina användare till en öppen katalog och endast fantasin (och sekretessinställningar) sätter gränserna.

Sökningar på Linked in ger en möjlighet att navigera bland anställda, och tidigare anställda, på de företag du är intresserad av att granska. Och de geokoder som vi delar med oss av i bilder och inlägg på nätet ger redaktioner stora möjligheter att hitta ögonvittnen från
platser där det bränner till.

Men paranoian är din bästa vän, har jag fått lära mig under konferensdagarna. Det är viktigt att kritiskt ifrågasätta uppseendeväckande resultat när du hanterar data. Det är viktigt att
tänka på vad du själv delar med dig av. Och det är viktigt att hantera de källor du hittar på sociala medier med samma skepsis som tipset från den som ringer in till redaktionen.

Samantha Sunne från NPR delade på sin föreläsning How to feel like you’re hacking without really doing it med sig av två verktyg som hjälper dig att undvika de värsta fällorna för bilder.

På sajten fotoforensics.com kan du genom att enkelt klistra in bildens url kontrollera om den blivit redigerad.

Jeffreys EXIF Viewer ger dig lika enkelt tillgång till bildens metadata, med information om allt från plats och tidpunkt till vilken kamera som använts.

Här kan du läsa mer om hur du kan utnyttja webbutvecklarnas verktyg för att undersöka bilders ursprung.

/Hedvig Eriksson, SVT Pejl

Bli först att kommentera på “”Go go go! Ni har 90 sekunder kvar, ge mig fakta!”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *