Blogg / Datajournalistik

Ett forsknings- och utvecklingsprojekt i samverkan

Sverige på efterkälke kring ekonomidata?

Det är andra gången som jag besöker CAR. Det är nu cirka två år sen som jag börja närma mig området datajournalistiska arbetsmetoder utifrån perspektivet som forskare i företagsekonomi med innovationsprocesser som huvudintresse. Under CAR 2014 första dagar har jag gjort några intressanta observationer.

En proppfull föreläsning jag var på handlade om ekonomijournalisternas möjligheter att arbeta med datajournalistiska metoder. Även om mycket på CAR handlar om den amerikanska kontexten så går det oftast att överföra föreläsningarnas budskap till den svenska kontexten.

När jag som svensk forskare möter amerikanska forskare, så är de oftast extremt avundsjuka på Sveriges långa tradition av offentlighetsprincip och myndigheternas arkiv om företagsdata som samlats om hela företagsbestånd i över hundra år. Jag börjar dock inse att vi ganska kan komma att vara avundsjuka på amerikanska forskarna och ekonomijournalister. Orsaken är att de amerikanska myndigheterna som har till uppgift att samla in och delge marknaden ekonomisk information i högre grad än svenska myndigheter börjar använda ett standardformat XBRL för rådatan som i hög grad underlättar fortsatt bearbetning och analys av tredje part.

I Sverige fördröjs införandet av XBRL, med argumenten att det går emot direktiven att förenkla för företagare att lämna information till myndigheterna. Att underrätta administrativt krångel för företagare låter väl bra men problemet är att man tappat bort orsaken till varför företag överhuvudtaget behöver lämna information till myndigheter.

När man införande aktiebolagslagen vid mitten av 1800-talet så var en av poängen att man begränsade ägarnas ansvar för företagets skulder (på engelska går bolagsformen under just under benämningen ”limited liabilities”). Det innebar att staten med aktiebolagsstiftningen spridit riskerna med företagandet till en rad olika aktörer i samhället vilket visat sig vara gynnsamt för ekonomisk tillväxt. Men det innebär samtidigt att aktiebolag har en rad intressenter utöver sina ägare som behöver få information om företagen. Går aktiebolaget i konkurs så förlorar en rad aktörer sina pengar: leverantörer, finansiärer, kunder som förskottsbetalat, anställda, staten osv.

Staten har med myndigheter som Bolagsverket och Finansinspektionen tagit ansvar för att alla aktörer i samhället ska kunna få information om dessa företags status så att olika intressenter kan ta ekonomiska beslut baserade på den informationen.

Men de senaste åren har statsmakten och myndigheterna i Sverige istället nästan uteslutande haft ägarnas perspektiv på den information de ska lämna in, men även allt mer låst in data med hjälp av betalningsmodeller för att få ut den. Direktiven har varit att det ska vara lätt för ägarna att lämna in data om företagen, inte att underrätta tillgängligheten till informationen. Det innebär att företag får använda format som pdf och jpeg för årsredovisningar och dylikt, vilket är svåra att maskinläsa och därmed bearbeta och analysera.

Bolagsverket tog tidigt initiativ med att börja testa XBRL, men detta initiativ har nu bromsat upp av direktiv som istället har fokus på att förenkla för företagen. I USA har man lyssnat på samhället krav på snabb ekonomisk information och där börjar myndigheter införa gemensam standards för rådata för att underrätta för användarna av informationen.

I Sverige går samverkan mellan myndigheterna som ska hantera ekonomisk information långsamt, samtidigt som man verkar ha glömt bort huvudsakliga syftet med att man samlar in denna information, nämligen att informationen snabbt ska kunna delges och analyseras av olika intressenter i samhället. XBRL sprids nu som standard över världen för ekonomisk information. Varför hänger inte Sverige på det tåget?

Och när ska det också komma standard för rådata för andra myndigheter i Sverige som gör att det är lätt att samla in, bearbeta, analysera och visualisera data för journalister, forskare och våra medborgare?

Tommy Larsson Segerlind – Södertörns högskola

Bli först att kommentera på “Sverige på efterkälke kring ekonomidata?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *